I morse kl. 5.42 hoppade jag, Anna och Jessie på tåget till Tammerfors för att gå LesMills kvartalsutbildning. Det är nämligen så att om du är licensierad LesMills-instruktör måste du regelbundet gå på kvartalsutbildningar (minst två av fyra/år) för att upprätthålla licensen. Det är också på kvartalsutbildningarna som de nya programmen släpps och som man då får pröva på och får skolning i. Kvartalsutbildningarna är också  härliga träningsfester där man får träna till duktiga och inspirerande  mastertrainers och får träffa kollegor från alla hörn och håll av landet/norden. Och även om nya programmen givetvis är av störst intresse måste jag medge att just detta att få träffa andra träningsivriga instruktörer och uppleva den uppskruvade stämning som det blir när dessa endorfinhöga tjoande och tjimmande instruktörerna tränar tillsammans, är ytterst motiverande.

I dag inledde vi dagen med BODYBALANCE och det kändes sååå skönt åt mina något stela och styva muskler. Mera om det programmet kommer jag att skriva senare. Jag ska nämligen gå den utbildningen i juni och kommer att börja instruera det på Studio Z till hösten. Yeeeij!! Ni kan se en snutt här:

http://www.youtube.com/watch?v=UFm-5m94JNQ

Sen blev det dags för BODYATTACK och det nya programmet var RIKTIGT bra! Bra musik och bra flow i övningarna. En del nya steg också, men inga konstigheter. Det här programmet är inte lika utmanande för benstyrkan som förra programmet, men det tycker jag att är bra för nu kan man fokusera mera på konditionsträningen och att orka starkt ända till slut.

SH`BAM var det program som jag var mest spänd på och jag var tydligen så pass spänd att låt efter låt höra vad det var för musik och se vad det var för koreografi att jag blev helt överraskad när vi kom till cooldown och det var slut. What? This is it? Men på ett bra sätt! Jag kan säga att det var MYCKET ATTITYD, coola moves och bra musik. I sommar skall det gå HETT till på Studion!

I och med att jag inte rymdes på BODYPUMP:en gick vi åt en långlunch och hann till och med med lite shopping där mellan passen också. Det blev således en riktigt lyckad dag med en lagom kombination av träning, lunch, shopping och fika. Och allt detta i gott sällskap dessutom. Nästa kvartalsutbildning blir i Stockholm i September då det är dags för Super Saturday och storträningsfest för ca 2000 nordiska LesMills-instruktörer. Det ser jag fram emot!!

Några bilder från dagen:

Det blev inga bra bilder från SH`BAM-passet, eftersom det är så full fart och mycket ös hela tiden.

Min ”medelstora sallad” som var enorm och NIKE-avdelningen på Stockmans! <3

Efter en slappardag av sällan skådat slag där jag inte har gjort någonting vare sig vettigt eller ansträngande, var det skönt att åtminstone gå på en liten kvällspromenad med hunden. Regnet höll precis upp den lilla stund vi var ute så det var bra tajming. Varken hunden eller jag gillar ju annars att vara ute i regnväder så… Men i kväll var det alltså enbart friskt och fräscht ute i den nyduschade skogen och vi njööt.

I morgon skall jag försöka skruva upp tempot tillbaka och också riva av två träningspass; Power Hour och SH`BAM på Studio Z. Och sen på lördag blir det träningsfest i Tammerfors då det är dags för LesMills kvartalsutbildningar och därmed release på de nya programmen. För min del blir det att ta del av åtminstone BODYBALANCE, BODYATTACK och SH´BAM. Can´t wait!!

Godnatt kamrater! Sov så gott! Jag hoppas att jag ska få tag på sömnen trots min ”lilla powernap” på två timmar

Trots att det är stressiga tider nu de sista veckorna innan sommarlovet och det är tusen och en saker som skall fixas, inte minst inför Stafettkarnevalen nästa vecka, kan jag inte annat, en underbart solig och varm vårdag som denna, än konstatera att: ”Det är en härrrlian tid vi lever i”!

Gympalärarens bästa tid är dagar som denna, då solen gassar och vinden är varm och vi får vara utomhus och spela brännboll, boboll och fotis eller trimma lagen inför stafettkarnevalen. Då kan inte ens min besvärliga pollenallergi ta ner humöret!

Mera sådant här väder åt gympalärarna, tack!

Att ha en mamma som engagerar sig i ens liv är hälsosamt (åtminstone i normala fall). Här kommer några exempel:

Mammor bryr sig om sina barns fysiska hälsa. De ammar spädbarnen, plåstrar om skrapsår på barnabenen, förmanar om mopedhjälmar och läggningstider åt ungdomarna, skickar pengar till tandläkaravgifter åt de fattiga studerande, bjuder det unga nygifta paret på söndagsstek (så att de åtminstone ska få ett ordentlig mat en gång i veckan) och frågar de stora vuxna barnen oroligt om de faktiskt har haft det där födelsemärket där på kinden alltid, om de är förkylda när de låter så raspiga på rösten och ifall de kommer ihåg att äta multitabs på vintern.

Mammor bryr sig också om sina barns psykiska välmående. Vem annan är så duktig på att upptäcka ifall något är på tok eller om någon mår dåligt som ens egen mamma? Och vem annan är så duktig på att trösta som ens egen mamma?

Mammor bryr sig dessutom också om sina barns sociala hälsa. Hur många gånger har inte mammor satt sina barn i främsta hand och skjutsat än hit än dit för att barnen skall få umgås med sina vänner och utvecklas socialt? Hur många gånger har inte mammor ställt till hejdundrande födelsedagskalas, pyjamaspartyn, kaninhoppningstävlingar och vem vet vad, för barnets sociala kapitals skull? Och hur många gånger har du inte fått höra: ”Vem är den där Maria riktigt?” bara för att de vill veta vem du umgås med så att det inte ska vara någon som är dålig för dig.

Ja, listan kan göras lång men jag avrundar med att morsdagen till ära säga grattis till alla mammor, men också grattis till alla som har en mamma som engagerar sig i ens liv. Vi är lyckligt lottade!! <3

Morsdagspresenter åt min kära mamma och åt svärmor

I dag har vi haft ”Talang 2012″ i skolan.

Precis som TV-varianterna av Talang handlar det om att elever som önskar visa upp något de är duktiga på får möjlighet att uppträda för resten av skolan och på så vis får alla andra elever också ta del av deras (dolda) talang. OBS! Ingen bedömning eller eliminering dock, enbart uppträdanden och efteråt ära och berömmelse.

Tillställningen var mer än lyckad och vi fick se både kända och dolda talanger hos våra elever när de sjöng, spelad instrument, dansade, beatboxade, tecknade, jonglerade osv. Jag säger bara: ”Vilka fantastiska förmågor våra unga besitter! Det är imponerande!”

Jag är också glad över hur duktigt publiken, dvs. de övriga eleverna, suportade talangerna genom att klappa, tjoa och applådera. Moget och snyggt gjort!

Särskilt stolt var jag givetvis över mina egna flickor, dvs. åttans tillvalsgrupp i dans. De hade på egen hand valt ut låtar, mixat ihop dem och hittat på koreografi till. Jag har endast fungerat som bollplank och hjälpt till lite när de kört fast. Mycket har de också fått träna på egen hand när jag varit upptagen på annat håll. Och resultatet blev riktigt bra! Duktiga tjejjer!! Såhär fina är de:

Destination Unknown…

Oj, oj.. det där grupptrycket!!

I dag hade jag bestämt att efter min Power Hour far jag direkt hem så jag hinner städa, fixa och dona lite innan fredagslatheten tar mig och jag däckar i soffan. Och orsaken till varför jag så bestämt hade tagit det beslutet var att jag de senaste tre, fyra, fem… jag vet inte hur många gånger, efter mitt eget pass inte kunnat stå emot grupptrycket som mina fantastiska men lite jobbiga vänner skapat och som gjort att jag ”varit tvungen” att stanna också på det efterföljande passet (oftast en SH´BAM).

Ja, så hur tror ni det gick i dag då?

Jo, jag gjorde ett tappert försök till att meddela att jag ska fara hem direkt efter mitt eget pass i dag, varav alla plötsligt började berätta om hur FANTASTISKT ROLIGT det ska bli att dansa loss och vilken fredagsfeelis det kommer att bli osv. osv. Och lika plötsligt tryckte Anna på play och så körde vi igång. ”Det är ju trots allt bara 45 minuter”, sa Eerika och log sådär lurigt.

Så alltså, SÅÅ bra gick det med mitt fara-hem-direkt-efter-mitt-pass. Inte alls, med andra ord.

Grupptryck är en stark makt. Tur att det i mitt fall handlar om ett hälsofrämjande grupptryck. Betydligt värre saker kan man ju lockas till…

I hela mitt liv har jag haft löparskor av märket Asics, både till utomhuslöpning och på inomhusträning som kräver skor med ordentligt stöd och riklig dämpning, som på t.ex.  BODYATTACK-pass. Men när jag var i Västerås för två veckor sedan blev jag lite småförtjust i ett par löparskor av mitt favoritmärke vad gäller alla annan typ av träningskläder och fitnesskor, nämligen NIKE. Skorna både såg bra ut och kändes bra på foten, även om känslan helt klart var annorlunda jämfört med Asics skor, men det får man ju räkna med när man provar något nytt så jag bestämde mig för att ”think outside the box” och köpte skorna.

Nu har jag testkört skorna två gånger, båda gångerna på BODYATTACK (ett pass som innehåller mycket jogg, hopp, studs och löpning inomhus) och båda gångerna har det infunnit sig en märklig utomkroppslig känsla, som om det inte är jag som utför alla step touch, knälyft och jumpi´n jacks, utan mina skor och jag bara ”följer med”. Det är en sån otrolig studs och dämpning i dem så det känns som att jag svävar/flyger. Lite läskigt men också härligt.

Jag antar att det inte är mera spännande än så att skorna har fenomenalt bra dämpning och att sulan ligger högre upp i skon än på mina tidigare asics, så att foten alltså kommer högre upp i skon och därför känns det som att jag studsar och flyger utan markkontakt.

Nåja, tids nog vänjer jag mig väl med mina nya ”studsare”.

Så här ser de ut:

Sedan vi började med zumba här i nejden för 2½ år sedan har jag haft zumba (förutom på gym, arbis, olika dans- och gympakonvent o.s.v.) på diverse svensexor, möhippor, 40-års kalas, 60-års kalas, barnkalas, personalfester o.s.v. men hittills aldrig på ett bröllop.

Ända till i lördags.

Då fick jag äran att vara med på ett bröllop här i Jakobstad och zumba.

Det hela gick till så att brudens mor ville ordna en programpunkt som engagerade brudparet och deras vänner och eftersom hon själv är ett stort fan av Zumba var det ganska givet att det var Zumba det skulle bli. Följaktligen tog hon då kontakt med mig och vi började planera hur vi skulle lägga upp hela programpunkten.

Vi valde att göra så att först fick bruden och hennes vänner dansa en låt, sedan brudgummen och hans vänner en annan låt och slutligen alla gemensamt en låt. Jag visade rörelserna spegelvänt mot dem och brudens mor dansade med dem. Och det blev verkligen succe´!!! Alla vågade vara med och bjuda på sig själva och särskilt killarna tog det på störst allvar, vilket var en syn bara det; att se killar med värsta koncentrerade miner stå och cirkla med höfterna och skaka överkroppen.

Dansarna hade kul och publiken likaså och därmed var jag nöjd och förklarade uppdraget slutfört.

Kul! Nu har jag provat på även detta och kan rekommendera det till andra som går i bröllopstankar.

Kanske vi ses på nåt bröllop framöver?

Det här kortet fick jag som tack av ”zumbamommon”

Min förhoppning är att jag också vid en skön ålder av ca 80 skall kunna dansa likt dessa två ”mommon”.

Helgen som var tillbringade jag i Västerås tillsammans med goda vänner. Vi är fyra tjejer som blev väldigt tajta under studietiden och som fortfarande träffas och umgås någon/några gånger per år. Denna gång blev ”mötesplatsen” Västerås, vart en av tjejerna, Kristina, nyss flyttat.

Vi har haft en superb helg som innehållit friskvård, främst för den sociala hälsan och det allmänna välbefinnandet, vilket inte är så konstigt med tanke på all trevlig samvaro vi haft, alla goda skratt vi delat, all god mat vi ätit, alla nya intryck vi fått i det gröna och ”våriga” Västerås, all suverän shopping vi ägnat oss åt och allt bus och gos vi fått ha med Kristinas barn och doggie. Att vi dessutom har promenerat långa turer varje dag med hund och barnvagnar och tillbringat mycket tid utomhus i underbart soligt och varmt väder ökar bara på friskvårdsfaktorn.

Ni vet ju att en god hälsa inte enbart präglas av sunda kostvanor, regelbundna motionsvanor och tillräcklig sömn, utan också av goda sociala relationer och stunder att tanka och fylla på energi.

Tack finingar för denna helg! Vi ses till sommaren!

Våren har hunnit mycket längre i Västerås, vilket ni kan se på bilderna nedan.

Nedan: Picknick i parken och Lena och Mira på shopping i vår favvoaffär New Yorker.

Väl hemma hade krokusarna slagit ut i blom och häggen i knopp. Våren är kommen i Jakobstad också. Härligt!

I dag är det min vilodag och trots att det strålande vackra vårvädret verkligen lockade till att sticka ut på en löprunda, sa mitt sunda förnuft (och mina trötta ben) att det behövdes en vilodag i dag. Istället blev det en hel massa vardagsmotion i form av vårstädning i trädgården. Jag bl.a. hjälpte våren lite på traven genom att platta ut de sista snöhögarna, räfsade där gräsmattan hunnit torka och städade upp i blombänkarna. Hela proceduren tog ca tre timmar och under den tiden fick jag en massa värdefull vardagsmotion samt frisk luft. Det är för övrigt en av de saker jag tycker mest om med våren, nämligen att man får en anledning till att vara ute i trädgården och pynja på.

Nya forskningar kommer hela tiden med budskapet om att vi västlänningar får alldeles för lite vardagsmotion, vilket kan orsaka eller vara en delorsak till livsstilssjukdomar så som övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, problem i stöd- och rörelseorganen, psykiskt illamående osv. osv.

Små knyckar fysisk aktivitet här och var under dagens lopp gör alltså skillnad!!

Lite men ofta är bättre än mycket och sällan. Det är alltså bättre ur ett hälsoperspektiv att vardagsmotionera flera gånger varje dag än att fara ut på en ”rama lenkki” en eller två gånger i veckan och däremellan nöta stolen och soffan.

Så ta tillfället i akt nu, om ni har en trädgård, att njuta av vardagsmotionen ute i trädgården samtidigt som ni gör den vårfin.

Här kommer några bilder från dagen:

Blåsippor i skogsbrynet nedanför oss

Naala som vårbadar och de första livstecknen i min blomrabatt